Sjungande barn
– för alla barns rätt till sin röst

En nationell satsning 2020 – 2025

Musikens roll i läroplaner och undervisning har minskat. Vi är många som delar en oro över att barn inte längre får tillgång till sin röst. Kungl. Musikaliska Akademien har därför påbörjat en förstudie till det som har ambitionen att bli ett flerårigt, nationellt omfattande projekt som åter ska göra sångens plats självklar i förskola och skola. På detta sätt vill akademien ta sitt ansvar för att alla barn ska få växa upp med rösten och sången som resurs för självförtroende, psykisk hälsa och inkludering, samt för musiken som kunskapsämne och kraft.

Sjungande barns hemsida: www.sjungandebarn.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projektet Sjungande barn ska synliggöra och utveckla musikundervisningen i förskola och skola genom att tillvarata den befintliga svenska sångskatten och förstärka den med ny repertoar, däribland nyskrivna sånger och musik från olika kulturer. Genom breda samarbeten ska projektet stärka tvärsektoriell samverkan lokalt, regionalt, nationellt och nyttja möjligheterna med ny teknik för ökad delaktighet både för barn och pedagoger. Satsningen inkluderar såväl myndighetskontakter som vetenskapliga studier och teknisk utveckling, där målgrupperna; barnen och alla som arbetar med barns sång, både i sina professioner och på frivillig basis, är i starkt fokus. Projektinsatserna ska leda till nya, hållbara strukturer genom tvärsektoriell samverkan.

Varför gör KMA detta?

Det ska inte finnas några hinder för barns lust och förmåga att sjunga och att använda sin röst. Sång och röstträning ska vara en självklar del i barns uppväxt.

Bland förebilderna till projektet finns den brittiska satsningen Sing-up (länk: https://www.singup.org/ Länk till annan webbplats.) som har implementerats över hela Storbritannien, och som genom studier visar att det finns ett samband mellan sångkompetens och självkänsla, välmående och social samhörighet.

SYFTE – att skapa en landsomfattande rörelse som stärker samverkan mellan musikliv och skola, nationellt såväl som på lokalt/regionalt plan, där möjligheter och skäl för barns tillgång till sina röster synliggörs, utvecklas och där musikämnet i skolan värderas högt.

MÅL – att alla barn, från förskolan och uppåt, ska få ökad tillgång till sin röst på nya sätt med musiken som livslång resurs för självförtroende och hälsa, samt där respekten för musiken som kunskapsämne stärks.

MÅLGRUPPER – barn i förskola och skola samt alla som arbetar med barns sång, både i sina professioner och på frivillig basis.

Projektet har ett starkt barnperspektiv och knyter an till FN:s barnkonvention och mänskliga rättigheter för gemenskap, respekt och förmåga, yttrandefrihet samt rätt att delta i kulturlivet. Sång och röstträning har direkt bäring bland annat på följande punkter i barnkonventionen:

”Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, ta emot och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.” (art. 13)

”Konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som säkerställer värdighet, främjar tilltron till den egna förmågan och möjliggör barnets aktiva deltagande i samhället.” (art. 23)

Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning ska syfta till att:

  • (a) utveckla barnets fulla potential i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga,
  • (b) utveckla respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt principerna i Förenta nationernas stadga,
  • (c) utveckla respekt för barnets föräldrar, barnets egna kulturella identitet, språk och värden, för bosättningslandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen,
  • (d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk,
  • (e) utveckla respekt för naturmiljön. (art. 29)

Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet. (art. 31)

Vad har gjorts hittills?

Vi är många som behöver hjälpas åt för att nå förändring. Sommaren 2019 gjordes ett nationellt upprop som har fått stort gensvar och visar på ett landsomfattande engagemang. Parallellt med uppropet inleddes en förstudie som snabbt gjorde tydligt att projekt som relaterar till barns sång pågår inom institutioner, i skolor, hos föreningar och kommuner, bland kyrkomusiker, körledare och pedagoger. Ännu fler initiativ finns på idéstadiet, och många sakkunniga och engagerade personer har gett sig till känna med sina kunskaper, erfarenheter, samarbetsvilja och idéer kring barns sång. Uppropet har delats över 500 gånger på sociala medier och ett stort antal mail och telefonsamtal har inkommit under hösten 2019. De personer och organisationer som har svarat på uppropet representerar sångare, pedagoger, körledare, skolhuvudmän, studieförbund, församlingar, föreningsliv, professionella kulturscener, kommunala tjänstemän, forskare med flera, vilka samtliga understryker angelägenhetsgraden för projektsatsningen.

Vad händer nu?

Nu pågår ett arbete hos styrgruppen med att

  • säkra finansiering för nationellt omfattande insatser,
  • identifiera samarbetspartners, goda exempel och pågående projekt,
  • lägga grunden för vetenskapliga studier i samarbete med högskolor/universitet och enskilda forskare,
  • synliggöra individuellt engagemang och intresse över hela landet samt omsätta detta till praktiknära projektinsatser,
  • skapa en kommunikationsplattform för kontinuitet och hög delaktighet,
  • kommunicera med den politiska nivån liksom myndigheter och tjänstemän.

Kommande projektinsatser avser att omfatta

  • vetenskapliga studier
  • körledning och ledar-/lärarutbildning
  • digitala verktyg för barn och pedagoger
  • förskola och förskollärarutbildning
  • lokal samverkan med barnet i centrum
  • internationellt kunskapsutbyte
  • repertoar och sångskatt
  • läroplaner – musiken som kunskapsämne
  • socialt och hälsa
  • delaktighet och tillgänglighet


Har du hört av dig till KMA eller planerar att göra det?

Varmt tack till dig som hittills har kontaktat oss kring Barns sång! Ditt engagemang är oerhört värdefullt. Dina uppgifter finns noterade och ni kommer inom kort att få ett nyhetsbrev. Är du intresserad av att följa projektet Sjungande barn? Håll utkik här på hemsidan eller anmäl dig till nyhetsbrevet via projektets funktionsmail: barn@musikaliskaakademien.se.

Välkommen också att kontakta projektledare Ulrika Lind, ulrika.lind@musikaliskaakademien.se, tel 076 7882853.

www.sjungandebarn.se Länk till annan webbplats.
barn@musikaliskaakademien.se


Sjungande barns styrgrupp:

Ulrika Lind, projektledare
ulrika.lind@musikaliskaakademien.se

Susanne Rydén
preses@musikaliskaakademien.se

Pia Bygdéus, forskningsledare
pia.bygdeus@musikaliskaakademien.se


Forskningsprojektet Sånghälsa i skolan utgör en del av KMAs satsning på barns sång med stöd från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Forskargruppen utgörs av:
Eva Bojner Horwitz, PhD, professor
Pia Bygdéus, PhD, lektor (forskningsledare)
David Johnson, doktorand
Petri Laukka, PhD, professor i psykologi
Viveka Lyberg Åhlander, PhD, professor
Birgitta Sahlén, PhD, professor i logopedi