2007 års högtidssammankomst

H.K.H. Kronprinsessan Victoria utdelade belöningar till välförtjänta mottagare vid Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst den 26 november 2007.Kungl. Musikaliska Akademiens Medaljer för Tonkonstens Främjande tilldelas:Konstnärliga ledaren Nina BalabinaNina Balabina föddes i S:t Petersburg och började tidigt studera violin på en musikskola för begåvade barn. Hon fortsatte sina studier vid Konservatoriet i S:t Petersburg för Belyakov och fick också undervisning i piano för Geronymus. Hon slutförde sina studier 1972 med diplom i solospel, kammarmusik och pedagogik och hade då redan i flera år undervisat barn i violin.Nina spelade några år i St. Petersburgs filharmoniska orkester och på Marinskijteatern under bl.a. Mravinsky, Temirkanov och Gergiev och gjorde en mängd världsturnéer i olika ensembler innan hon grundade en ny musikskola i S:t Petersburg.Nina flyttade till Stockholm 1992 och började samma år spela i Hovkapellet och Kungl. Filharmonikerna samt i Stockholmskvartetten.
Även i Stockolm började hon undervisa barn och hennes livsuppgift blev snart att med sina pedagogiska erfarenheter grunda en för Sverige unik skola, Lilla Akademien.
Denna musikskola har sedan 1994 vuxit kontinuerligt och omfattar nu grundskola, gymnasium, lördagsverksamhet för förskolebarn samt en postgymnasial utbildning. Nina Balabina har med sin passion, energi och okuvliga tro på barns och ungdomars utvecklingsmöjligheter skapat en skola som genomsyras av spelglädje, kreativitet och hög konstnärlig ambition. Här blir musiken en inspirationskälla i samklang med andra konstarter och de obligatoriska skolämnena.Många ur Sveriges musikerelit är nu engagerade på ett eller annat sätt i skolans verksamhet och Nina Balabina har med sitt initiativ inte bara gett barnen och ungdomarna som studerar på Lilla Akademien en fantastisk skola utan även berikat det svenska musiklivet på ett ovärderligt sätt.Dirigenten, pedagogen Gunnar StaernEfter studier i dirigering för Tor Mann, Wilhelm Furtwängler och Herbert von Karajan gjorde han 1953 en mycket lyckad debut i Stockholms Konsertförening som det då hette. Som en följd av detta engagerades han 1954 som chefsdirigent för Gävle Symfoniorkester, där han stannade till 1962. Han intensifierade därefter sin redan tidigare i London inledda internationella karriär, bl. a som ledare av Wexford Opera Festival på Irland. 1965 debuterade han på Stora Teatern i Göteborg, dit han 1969 knöts som mycket framgångsrik musikalisk ledare och chefdirigent. Gunnar Staerns konstnärliga mycket medvetna och pedagogiskt insiktsfulla repertoarval bidrog starkt till teaterns framgångsrika musikteaterverksamhet och till positionen som ett av Sveriges på den tiden ledande operahus.Gunnar Staern har som gästdirigent framträtt med alla Europas ledande orkestrar, turnerat i Australien och Fjärran Östern. Han är även flitigt representerad på cd, förutom med våra svenska orkestrar - även tillsammans med t.ex. London Philharmonic Orchestra.
1983 till 1991 verkade han som chefdirigent vid Malmö Musikteater där man för första gången i teaterns historia satte upp Richard Wagners Tannhäuser, en bejublad föreställning som han själv dirigerade.Gunnar Staerns stora kunnande, hans lust att dela med sig och hans stora pedagogiska förmåga har gjort honom till en mycket eftersökt lärare, inte enbart i dirigering men även som mycket betydelsefull coach för unga sångare. Han är även en synnerligen efterfrågad och populär kåsör, föredragshållare – en folkbildare i ordets egentliga mening.
De senare 10-15 åren har han dessutom tillsammans med semiprofessionella orkestrar och unga lovande sångare med stor framgång gett sig i kast med operaverk av betydande omfång och svårighetsgrad. Viktiga projekt som manar till respekt och aktning. Gunnar Staerns karismatiska och hängivna person gör det möjligt.Tonsättaren Bo Nilssontilldelas Medaljen För Tonkonstens Främjande för att han genom en särpräglad komponistgärning berikat en rad områden inom det svenska musiklivet. I februari 1956 framfördes en liten komposition, "Zwei Stücke för flöjt, basklarinett, piano och slagverk" i Kölns radiohus. Det var skrivet av den knappt 19-årige Bo Nilsson från Malmberget. Trots sin påfallande modernistiska, sannolikt seriella, karaktär uppvisade musiken en häpnadsväckande emotionell styrka och organisk dramaturgi, något som var så gott som okänt i den seriella musiken. Strax därefter gjorde hans "Frequenzen" stor succé i Darmstadt, tidens avantgardistiska "Mecka". Verkets segertåg genom Europa befäste Bo Nilssons internationella berömmelse. De följande åren förstärktes den ytterligare genom bland annat tre kantater över texter av den tidigt bortgångne 40-talisten Gösta Ostwald, "Mädchentotenlieder", "Ein irrender Sohn" och "Und die Zeiger seiner Augen wurden langsam Zurückgedreht". En kantat till text av den svenska avantgardisten Öyvind Fahlström, "Stunde eines Blocks" bekräftade ryktbarheten.Efter kantaterna följde andra verk, som t.ex. "Szene I", "Szene II" och "Szene III", som alla fyllde omvärlden med beundran för den unge svensken. Vid 1960-talets början var han för både det svenska folket och internationella kännare den mest kände av alla svenska samtida komponister.Men man kunde i den tredje scenen ana en spricka. Bo Nilsson var inte längre lika säker på avantgardets väg. Och han medgav att han aldrig rättat sig efter avantgardets stränga kompositionsregler. Han började i stället leverera populärmusikaliska melodier. Här samarbetade han bland annat med Cornelis Vreeswijk och Monika Zetterlund. Han gjorde musiken till flera filmer och i mitten av 1960-talet också musik till en rad TV-serier, "Hemsöborna", "Bombibitt och jag" och "Röda rummet". Under 1970-talet gav sig Bo Nilsson i kast med texter av Gunnar Ekelöf. Det resulterade bland annat i "Fatumeh", för recitatör, kör, improvisationsgrupp och orkester, där han sammansmälte ett österländskt inspirerat jazzspråk med den traditionella europeiska musiktraditionen. Även om viljan att skriva stora konsertmusikaliska verk länge fanns kvar, består den senare delen av Bo Nilssons verklista huvudsakligen av ett antal känsliga, textnära körkompositioner och en lång rad verk för mindre ensembler, ofta för blåsare. Här uppvisar Bo Nilsson en exceptionell insikt i blåsinstrumentens karaktär och möjligheter. Vid sidan av ett antal sena, fint ciselerade, kompositioner i en traditionell, romantiskt färgad stil, har Bo Nilsson de senaste årtiondena gjort sig känd för en lång rad, ibland utmanande, alltid suveränt träffsäkra visor, ibland till egen text, som gått direkt in i det svenska folkets hjärtan. Bo Nilsson fick ”konstnärslön”, dvs. statlig inkomstgaranti, 1975 och ”för sin synnerligen framstående och internationellt mycket uppmärksammade gärning som komponist” utnämndes han år 2001 till filosofie hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet. Bakom motiveringen döljer sig det faktum att Bo Nilsson är en dem som starkast har präglad den internationella bilden av 1900-talets svenska musikliv.Domkyrkoorganisten Gustaf Sjökvisttilldelas Medaljen För Tonkonstens Främjande för sina betydelsefulla insatser i det svenska körlivet.Uppvuxen i kyrkomusikalisk miljö, och med avslutade högre musikstudier vid Musikhögskolan i Stockholm tillträdde den blott 24-årige Gustaf Sjökvist 1967 tjänsten som domkyrkokantor i Storkyrkan i Stockholm. Med denna tjänst, sedan 1991 som domkyrkoorganist, som nav har han under 40 år byggt upp en kyrkomusikalisk verksamhet som saknar motstycke både vad gäller bredd och djup. Få har som Gustaf Sjökvist förmått att förverkliga visionen om ett kyrkans musikliv mitt i tiden, där hög kvalitet i mötet mellan goda amatörer och vår yppersta musikelit alltid satts i centrum i en öppen och sökande attityd. Den nyaste svenska musiken, både inom konstmusik och jazz, har i Gustaf Sjökvist en kongenial uttolkare.Parallellt med arbetet i hans egna ensembler, Storkyrkans kör och Gustaf Sjökvists kammarkör, har han bland annat som Radiokörens chefsdirigent 1986-94 och med täta besök hos Europas ledande professionella körer, i synnerhet Bayerska Radions kör, vidarefört den svenska körkulturen långt utanför vårt lands gränser.
Det stora priset ur Christ Johnson Musik Pris Fund om 180 000 kr
tilldelas tonsättaren Henrik Strindbergför hans verk Neptuni åkrar, där en underliggande semiminimalistisk klangkropp överlagras av en ström av korta ljudhändelser till en helhet av stark konstnärlig slagkraft.
Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris 2007 om 100 000 kr
tilldelas musikern Lennart ÅbergSom musiker, kompositör och arrangör har saxofonisten Lennart Åberg under flera decennier utvecklat ett ytterst personligt och varierat tonspråk, alltid präglat av nyfikenhet, inte minst på andra kulturers musik.Han är också en idémänniska, en möjliggörare och en samarbetsmänniska, en pionjär som gång efter annan banat ny väg – för sig själv men lika ofta för andra.Genom sitt unika konstnärskap och sin enorma initiativrikedom är Lennart Åberg ett stort föredöme för svenska och internationella jazzmusiker.
Kungl. Musikaliska Akademiens nyinstiftade Interpretpris om 100 000 kronor tilldelas:Hovsångaren Peter Mattei för att han trollbinder sin publik som få andra bara genom att vara sig själv.Det finns inget konstlat över Peter. Hans röst, hans person och hans sceniska utstrålning sammansmälter till en norrländsk lava som formligen väller ut ur honom.
Hans scenperson utstrålar en enorm, alldeles spontan glädje över att bara vara, att öppna munnen och få sjunga och agera.I Peters fall betyder ordet "interpretera" att göra musik och text till något helt eget, något högst personligt som till synes föds i ögonblicket.
Av tekniskt beräknande märks ingenting.Peter gjorde entré i operavärlden med en skräll i Backanterna på Kungl. Operan i Stockholm i Ingmar Bergmans uppsättning 1991. Sedan dess har han lagt operapubliken för sina fötter i roller som Don Giovanni, Eugen Onegin, Barberaren och Greven i Figaros Bröllop.De som sett Peter med mikrofon i hand vet att han också behärskar andra stilar - efter Frank Sinatra har ni aldrig sett eller hört maken till uttolkare av ”My Way” eller ”New York New York”!Kungl. Musikaliska Akademiens nyinstiftade Interpretpris 2007 går till fullblodsartisten och praktbarytonen Peter Mattei!
Kungl. Musikaliska Akademiens nyinstiftade tonsättarpris till Bo Wallners minne om 75 000 kronor tilldelas tonsättaren Lars-Gunnar BodinUnder en halvsekellång tonsättarkarriär har Lars-Gunnar Bodin ständigt befunnit sig i framkanten av den internationella utvecklingen inom den elektroakustiska musiken. Hans verk är ofta av tvärkulturell natur som delar i större produktioner som inkluderar sång, dans och bildprojektioner. Som en röd tråd genom hela hans skapande, går hans text/ljudverk med omisskännligt individuella texter som ofta bär spår av hans starka naturvetenskapliga intresse.
Göran Lagervalls pedagogstipendium om 25 000 kr vardera tilldelasEva Gunneflo, sångpedagog på Kulturskolan i Mölndal.Med en outtömlig energi och med en ständig strävan att söka nya vägar utmanar hon sina elever och sig själv att pröva nytt. Hennes visioner är vågade och utmanande och är resultatet av en skarp omvärldsanalys.Eva har en glädje i det hon gör som smittar hela kollegiet på Kulturskolan och hon har en barnslig förtjusning för det nya och okända.Med sin sångmetodik och sin känsla för kreativt och gränsöverskridande skapande till andra konstformer har hon inspirerat många elever i alla åldrar till fantastiska och fantasifulla föreställningar. Ett exempel är ett körverk som Eva skapat och som framfördes under friidrotts-EM i Göteborg, gregoriansk munksång blandat med techno, oljefat, vinkelslipar och futuristisk dans.Maria Stiberg, blockflöjtslärare på Kulturskolan på Gotland.Med engagemang och övertygelse för Maria framgångsrikt fram blockflöjten som det fantastiska instrument det i själva verket är och på ett positivt och professionellt sätt visar hon eleverna vägen in i blockflöjtlitteraturen, från det enkla till det avancerade.Eftersom Maria inser vikten av klingande förebilder tar hon alla tillfällen i akt att låta eleverna lyssna till, och genom workshops ta dela av, skickliga musiker och pedagoger.Maria har initierat, och leder nu hela Kulturskolan på Gotland in i Benjamin Brittens värld genom att sätta upp hans kyrkospel ”Noyés Fludde” (syndafloden) våren 2008, detta tillsammans med bl.a. Länsmusiken, Konstskolan, gymnasiets estetprogram och Kulturskolorna i Örebro och Södertälje.

Göran Lagervalls musikstipendium 2007 om 25 000 kr tilldelas
slagverkaren och pedagogen Joakim Anterotsom en mycket uppskattad pedagog och inspiratör över ett brett område – både musikaliskt och geografiskt.
Han är fast knuten som slagverkspedagog till såväl Kungl. Musikhögskolan som till SMI i Stockholm. Dessutom är Anterot sedan flera år gästprofessor vid Musikakademien i Sarajevo.Vid Musikhögskolans pedagogdagar är Anterot en central person och hans metodiska ensemble/samspelsövningar ger lika positivt resultat oavsett om gruppen han jobbar med är musiker eller personal på ett företag.
2007 års stipendium ur
Hilding Rosenbergs stipendium för svensk musikvetenskap om 20 000 kronor tilldelas:
Professor Gunnar Bucht
för hans alltmer engagerade författarskap i musikfilosofiska ämnen, i vilket han djärvt och kunnigt behandlar musikens stora frågor.
Sammankomsten i Musikaliska Akademiens Stora Sal, Nybrokajen 11, inleddes med två sånger av Jean Sibelius, ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte” och ”Jubal” framfördes av sopranen Hillevi Martinpelto och Thomas Schuback, piano. Henrik Strindbergs pianotrio, ”Bryta snitt. Tiden fryser” framfördes av Bartosz Cajler, violin, Ola Karlsson, cello och Staffan Scheja, piano. Jazzpristagaren Lennart Åberg och Daniel Karlsson, piano, framför ”Improvisationer”. Sammankomsten avslutades med Edvard Griegs ”Violinsonat nr 3 i c-moll” framförd av violinisten Arve Tellefsen och pianisten Einar Steen-Nøkleberg.Efter sammankomsten följde en bankett i Vinterträdgården på Grand Hôtel.
För mer information, kontakta
Kim Pettersson, tfn 08-407 18 02.För bilder från högtidssammankomsten, kontakta
fotograf Christoffer Bergström, stoffe74@comhem.seBilder från Högtiden finns nu utlagda i Bildarkivet på hemsidan.

2006 års högtidssammankomst

I närvaro av HKH Kronprinsessan och kulturminister, statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth utdelade HM Konungen belöningar till välförtjänta mottagare vid Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst måndagen den 27 november.

Kungl. Musikaliska Akademiens Medaljer för Tonkonstens Främjande tilldelas:

Oboisten Helén Jahren (f. 1959)
tilldelas Medaljen För Tonkonstens Främjande för sitt brillianta och framåtriktade musicerande på allra högsta internationella nivå, och sitt djupa engagemang för den svenska kammarmusiken.Under 1980-talet studerade Helen Jahren för den legendariske oboisten och tonsättaren Heinz Holliger i Freiburg. Hon tillägnade sig där den teknik och musikaliska gestaltningsförmåga som snabbt gjorde henne till en attraktiv solist och samarbetspartner i det europeiska musiklivet. Hennes repertoar sträcker sig från den gamla musiken, och, utan överdrift, in i den allra nyaste. Med sig från mötet med Heinz Holliger fick hon nämligen också insikten om behovet av att aktivt uppmuntra tonsättare att skriva ny musik för oboen. Med sin virtuositet parat med stark konstnärlig integritet lockar hon rader av tonsättare, inte minst från våra nordiska grannländer, att tänja gränser och tänka i helt nya banor. Inget är omöjligt för Helen Jahren!
Utöver den passionerade kärleken till sitt instrument, har hon i sitt starka engagemang för att hitta nya former för kammarmusikens framtid och överlevnad blivit en ovärderlig idégivare och organisatör i det svenska musiklivet. Som initiativtagare och konstnärlig ledare under många år för Båstads kammarmusikfestival har hon skapat en levande institution som på ett självklart sätt befäster kammarmusikens, den nya och den gamla, betydelse i vår samtid.Kompositören Georg Riedel (f.1934)
tilldelas Medaljen För Tonkonstens Främjande för sin ovanligt breda och genreöverskridande verksamhet som kompositör och för sitt mer än 50-åriga utövande som en av Sveriges främsta jazzmusiker.Redan som 19-åring spelade Georg Riedel kontrabas med en av svensk jazz största, Lars Gullin, och därefter följde år med några av de främsta musikerna och grupperna i Sverige, Arne Domnerus Nalenband, Radiobandet, Jan Johansson, Radiojazzgruppen, Bengt Hallberg, Monica Zetterlund etc.
Denna musikeraktivitet fortsätter aktivt än idag, dels med generationskamrater men också med musiker ur en betydligt yngre generation.
Parallellt med musikerverksamheten kom Georg Riedel snabbt in på att komponera, arrangera , och leda instudering och inspelningar.
Han sökte sig tidigt till sammanhang där uttrycksmedlen kunde vidgas och snäva genregränser överskridas, som filmmusik, balettmusik, kombinationen kör- jazzgrupp, symfoniorkester- jazzgrupp. Ett av hans forum blev Radiojazzgruppen och hans kompositioner och sviter för denna ensemble tillhör det främsta inom svensk jazz. En höjdpunkt är balettsviten Riedaiglia 1967 för SVT, ett samarbete med koreografen Alvin Ailey som resulterade i det prestigefyllda Prix Italia.
Hans genreobundenhet har senare lett honom in på både musikalens och operans område, något som också visar sig i att denne autodidakt är medlem i såväl SKAP som FST, och att han år 2005 begåvades med både Lars Gullin och Hugo Alfven priserna.
Kanske är det ändå på barnvisans område som Georg Riedel nått sina största framgångar.
1968 fick han hastigt överta uppdraget att skriva musik till filmen om Astrid Lindgrens Pippi Långstrump, och med samarbetet med Astrid Lindgren inleddes ett av de viktigaste skedena inom svensk barnmusik, där texten och barnens musicerande blev tagna på största allvar.
Georg Riedels unika insats här är att han lyckats med det svåra: kombinationen av enkelhet och högsta musikaliska kvalitet.
Han har med sina tonsättningar av texter av Astrid Lindgren, Lennart Hellsing, Barbro Lindgren och Gunilla Bergström, som Lille Katt, Idas sommarvisa, Lilla ungen min, skapat en levande skatt av barnvisor för generationer. Tonsättaren Sten Hanson (f. 1936)
tilldelas Medaljen För Tonkonstens Främjande. Sten Hanson - kompositör, poet, konstnär, performanceartist - är en betydande solitär i det svenska musiklivet med stark internationell förankring.Under det tidiga sextiotalet gjorde han sina första framträdanden som experimenterande poet och kompositör. Han sökte efter det medium som bäst passade hans uttryckskraft. Vare sig den modernistiska poesin med dess, enligt honom själv, ”metaforiska skafferi” eller den samtida musikens fascination för teoretiskt pappersarbete lockade honom. Han kände sig mer besläktad med konsten och vistades en längre tid i Paris i sällskap med konstnärer inom olika alternativa riktningar. Under denna tid kom han i kontakt med John Cage som kom att utöva ett betydande inflytande framförallt genom sin attityd och konstnärliga filosofi.
Genom experimenterande med traditionellt komponerande, happenings och instrumentalteater blev Sten Hanson så en portalfigur inom text-ljud komposition, det konstnärliga uttryck som han var med om att skapa och som gjorde det möjligt att kombinera litteratur och musik så som han önskade.

Även innan Elektronmusikstudion öppnades i Stockholm 1965 så jobbade Sten med en gammal Tandbergbandspelare och med hjälp av bland annat en tandpetare kunde han skapa överlappande inspelningar i olika hastigheter som skapade polyfoni. Tyvärr är alla dessa inspelningar raderade, tekniken gav ju senare naturligtvis helt andra möjligheter.
Hans största text-ljud-verk är trilogin – fnarp(e), Oips och OUHM som kom till mellan 1969 och –73.
Han har fortsatt att utveckla sitt medium genom att kombinera sina kompositioner med visuella uttryck och starka live performances, vilket ger ytterligare dimensioner till hans skapande.
Idag är Sten Hanson i kraft av sin personlighet och konsekventa konstnärliga hållning en kultfigur för den yngre generationen konstnärer och musiker. Han har dokumenterats ymnigt i filmer och andra medier, senast i år har en DVD producerats med en presentation av olika verk med namnet Bats and Butterflies. Fjärilar och fladdermöss symboliserar livets och konstens olika sidor: dagen kontra natten, homo ludens - den lekande människan - kontra det undermedvetna och de mörka fantasierna.
Sten Hanson har varit mycket aktiv i det svenska och internationella musiklivet. Han var representerad i Fylkingen både som ordförande och ledare för dess text-ljud festivaler under många år. 1984-94 var han ordförande för Föreningen svenska tonsättare, han är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien sedan 1993. Men inte minst är han en levande röst och ett salt i musiklivet när han deltar i diskussioner och debatter med sin drastiska humor, sitt starka engagemang och sin kompromisslöshet i viktiga frågor. Tonsättaren Anders Eliasson (f. 1947)
tilldelas Medaljen För Tonkonstens Främjande för sin skapande verksamhet. Eliassons musik utgör ett vitalt inslag i den svenska musiken, även med ett historiskt perspektiv.Han är född 1947 i Borlänge och studerade musikens hantverk och komposition för Valdemar Söderholm och Ingvar Lidholm, vid Musikhögskolan i Stockholm. Hans musik bygger på enkla grundstenar och deras konstruktion vilar på sträng lagbundenhet. Själv talar han hellre om respekt för ”musikens ängel”, om skillnaden mellan det förklarliga och det oförklarliga. Han upptäcktes tidigt för skarpt formulerade verk för små ensembler, flera av dem med namnet Disegno, teckning. Det är musik på nära håll. 1979 utlöste en text av Linné i Canto del Vagabondo en kraftfull, smärtsamt insisterande vandring i de vidunderligaste landskap på spaning efter tillvarons kärna. Sådana vida och djupa perspektiv får vi också i symfonierna, konserterna, oratoriet Dante Anarca.Uttryckskraften i Anders Eliassons musik är kopplad till utsagans sanning, klarhet och komplexitet. Hans uppdrag är att borra sig inåt, att söka sig in till den identitet som alla människor är delaktiga i. Det är de existentiella frågorna som upptar honom. På en nivå uppfattar han sig som ett medium. Hans musik är inte hans, han har bara avlyssnat den. På en annan nivå är musikskapandet en viljeakt. Den glödheta nerv, de knytnävsslag mot bordet som utgör ryggraden i hans musik står för mer än ångest och hotad livskänsla. Det handlar om intellektuell skärpa, etik och renhet.

Det stora priset ur Christ Johnson Musik Pris Fund om 180 000 kr
tilldelas Maurice Karkoff

för en halvsekellång tonsättargärning innefattande många betydande orkesterverk på hög och jämn konstnärlig nivå.

Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris 2006 om 100 000 kr
tilldelas Joakim Milder

Joakim Milder hade ett konsekvent personligt tonspråk redan när han dök upp på jazzscenen för tjugo år sedan. En röst som nu utvecklats till ett starkt konstnärskap som är både kompromisslöst och okonventionellt. Han har ett osvikligt sinne för det subtila och spänningsskapande, vilket gör honom mycket efterfrågad som musiker, arrangör, kompositör och lärare. Hans konstnärskap tjänar som en inspiration och ett föredöme, inte minst för den unga generationen jazzmusiker.

Kungl. Musikaliska Akademiens pedagogstipendium om 25 000 kr tilldelas
Erika Marklund, rytmikpedagog med tvärflöjt/orkester som biinstrument på Kulturskolan KULMUS i Göteborg.

Erika gör unika pedagogiska insatser i gränslandet mellan kulturskola och grundskola där hon, på ett naturligt sätt, utvecklar samarbetet med pedagogerna i grundskolan. Med sin unika kompetens inom områdena blås – rörelse – dans fungerar hon som en utmärkt inspiratör inom de olika konstformerna. Att överskrida gränser mot ämnen som traditionellt inte är kulturskolans skapar unikt gott samarbete.Erika har varit med och utvecklat ”klassorkestern” från ett obligatorium till en frivillig verksamhet i årskurs 5 till 7. Här handlar det inte om att spela blås eller röra sig, utan faktiskt göra båda delarna.Eleverna får också, vid sidan om själva spelandet, arbeta med egna texter, egna bilder och programsättning vid tex. konserter. På detta sätt ser eleverna en helhet och får vara med i hela processen.

Kungl. Musikaliska Akademiens pedagogstipendium om 25 000 kr tilldelas
Connie Roslund, bleckblåslärare vid kulturskolan i Hässleholm.

Connie förvaltar och bygger vidare på den starka trombontraditionen i Hässleholm. Hans trombonensembler kännetecknas av hög kvalitet där eleverna får växa musikaliskt och där deras självförtroende stärks. Detta sker inom ett ämne som har en nedåtgående trend nationellt sett vad det gäller rekrytering.Genom sitt stora nationella och internationella nätverk har Hässleholm blivit en träffpunkt för trombonpedagoger och där olika workshops och konserter genomförs. Connies trombonensembler uppträder dessutom ofta på internationella musikfestivaler.Connie undervisar också i trombon på Malmö Musikhögskola och har skrivit undervisningsböcker i ämnet.

Göran Lagervalls musikstipendium 2006 om 25 000 kr tilldelas
Harri Ihanus, universitetsadjunkt vid Musikhögskolan i Piteå/Luleå Tekniska Universitet.

Harri Ihanus är anställd vid Musikhögskolan i Piteå/LTU sedan 2006. Han är en omvittnat god jazzmusiker och pedagog. Genom åren har han undervisat i bl a elgitarr, ensemble, ensembleledning, jazzteori och storband. Han har därvid på ett verksamt och förtjänstfullt sätt bidragit till att placera den improvisationsbaserade musiken vid Musikhögskolan i Piteå på den den svenska jazzkartan. Han har också upparbetat ett brett nationellt och internationellt nätverk som varit av betydelse, inte bara för den direkta undervisningen utan också för Musikhögskolans verksamhet i stort.

2006 års stipendium ur
Hilding Rosenbergs fond för svensk musikvetenskap om 20 000 kr tilldelas
Professor Fabian Dahlström, Åbo,

för hans enastående noggranna utgivningar av Jean Sibelius verkförteckning och dagbok, vilka berett vägen till närmare studium av tonsättarens verk.
Vid sammankomsten i Musikaliska Akademiens Stora Sal, Nybrokajen 11, bjöds på Preludium och fuga ur 24 preludier och fugor av Dimitri Sjostakovitj framförd av pianisten Johan Ullén, Skuggspel, klara vatten: Nio kinesiska sånger tonsatta av årets Christ Johnson-pristagare Maurice Karkoff som framfördes av sopranen Christina Högman och Johan Ullén. Jazzpristagaren Joakim Milder framförde egna kompositionen Angels Share tillsammans med basisten Christian Spering och pianisten Steve Dobrogosz och slutligen bjöds på ett Divertissement ur Joseph Martin Kraus omfattande produktion bestående av texter ur Kraus brev lästa av skådespelaren Jonas Karlsson samt Con Brio ur Flöjtkvintett i D-dur och Innocente donzeletta, aria för sopran och orkester framförda av Christian Högman, Björg Ollén, traversflöjt och Drottningholms Barockensemble.Efter sammankomsten följde en bankett i Vinterträdgården på Grand Hôtel.

2005 års högtidssammankomst

Måndagen den 28 november ägde Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst rum i Musikaliska Akademiens Stora Sal, Nybrokajen 11. Vid sammankomsten redogjordes bl.a. för årets verksamhet och utdelades Akademiens utmärkelser till välförtjänta personer av HM Drottningen.
Sammankomsten bjöd på ett uruppförande av förra årets Christ Johnson-pristagare Miklós Maros' "Treklang" samt uruppförandet av Anders Nilssons "Stråkkvartett nr II" beställd och tillägnad Ingrid och Per Welin och framförd av Welinkvartetten.
Efter sammankomsten följde en bankett i Vinterträdgården på Grand Hôtel.För bilder, se Bildgalleri!

Utmärkelser utdelade av HM Drottningen vid Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst den 28 november 2005

Kungl. Musikaliska Akademiens Medaljer för Tonkonstens Främjande tilldelas:Hovsångerskan Berit Lindholm (f. 1934)
Ovanligt tidigt stod Berit Lindholm på scenen i stora operaroller. Det var tidigt femtiotal när man spelade opera i Bromma Läroverk och ett par år senare på Stockholms Studentteater där hon, som kejsarinnan Ottavia, medverkade i det första svenska scenframförandet av Monteverdis Poppeas kröning. Vi den tiden tog hon också folkskollärar- och kantorsexamen. Efter några års lärartjänst och studier vid Operaskolan stod hon så åter på operascenen, nu som grevinnan i Figaros bröllop. Det var på Stockholmsoperan där det stora genombrottet hos publik och press kom ett par år senare, 1965, med rollen som Chrysothemis mot Birgit Nilssons Elektra i Strauss opera. I den nya Ringen blev hon den självklara Brunhilde och inte minst just med raden av Wagnerroller tog den internationella karriären fart i en takt och omfattning som fick henne att 1972 lämna sin fasta anställning vid Kungliga Operan där hon dock, och nu som hovsångerska, kom att framträda ofta som gäst.
Bayreuth, Wien, Barcelona, München, San Fransisco, New York, Moskva är bara några städer vars operahus Berit Lindholm framträtt i.
Hennes musikalitet, intelligens, den stora, täta sopranstämman, den vitala energin i hennes sång och paranta scengestalt gav henne en självklar position på världsscenerna.
I slutet av karriären blev det åter ett bejublat framträdande i Elektra här i Stockholm. Nu som en spännande, neurotisk Klytämnestra.
Med obruten energi och vitalitet låter hon idag en ung sångargeneration få del av hennes rika erfarenheter.Professor Hans Åstrand (f.1925)
för sina betydelsefulla insatser i svenskt musikliv som engagerad skribent, organisatör, forskare och ständig sekreterare vid Kungliga Musikaliska Akademien.Efter sin fil.lic.1958 var han under ett drygt decennium verksam som lektor i romanska språk i Malmö. Vid sidan därav ägnade han mycken kraft åt att arbeta inom det skånska musiklivet. Under många år var han musikrecensent i Kvällsposten, och han verkade också som lärare i musikhistoria vid Statens scenskola i Malmö. Sin kärlek till och sitt djupa kunnande om kammarmusik odlade han hängivet som programdirektör för Salomon Smiths kammarmusikförening, och hans intresse för samtida musik ledde till att han blev en av initiativtagarna till kammarmusikföreningen Ars Nova, vars ordförande han var i sju år.År 1972 kom han till Stockholm som nyskapande huvudredaktör för andra upplagan av Sohlmans musiklexikon, och året därpå blev han Musikaliska akademiens ständige sekreterare, en viktig befattning där han med stor kreativitet och organisationsförmåga under 17 år förnyade Akademiens arbete. Inom det mäktiga skivprojektet Musica Sveciae var hans insatser av avgörande betydelse. Han ledde också Akademiens särskilda inslag i firandet av New Sweden i USA 1988. År 1985 utnämndes han fil. hedersdr i Lund.
Efter sin pensionering har Hans Åstrand främst ägnat sig åt forskning. Han är ledamot av KMA:s Berwaldkommitté och arbetar med utgåvor av både Berwald och Joseph Martin Kraus. Att hans hjärta också klappar varmt för den nutida musiken visar han genom sitt engagemang i Tubin-Sällskapet. Med entusiasm och värme tar han sig alltid an både människor och arbetsuppgifter.Musikdirekör, kördirigent Ingemar Månsson (f. 1929)
för sina betydelsefulla insatser i det svenska körlivet.Efter avslutade studier på Musikhögskolan i Stockholm i början av 1960-talet tillträdde Ingemar Månsson tjänsten som kyrkomusiker i Hägerstens församling utanför Stockholm. Den av honom grundade Hägerstens Motettkör blev snabbt ett av den tidens viktiga vokalinstrument, såväl för de stora oratorierna som för den nyskrivna körmusiken. Ingemar Månsson utvecklade under sina över 30 år som kyrkomusiker i storstadens skugga ett nära och kreativt samarbete med många svenska tonsättare.Efter sin pensionering och flytten till Lund har han fortsatt sitt konstnärskap i arbetet med Lunds Vokalensemble, med vilken han befäst sin roll som en av de viktigaste kördirigenterna i vårt land.Med sin djupa och intensiva gestaltningsförmåga har han fått generationer av alldeles vanliga svenska körsångare att musicera på högsta professionella nivå. Tonsättaren, Preses Emeritus Daniel Börtz (f. 1943)
för hans skapande verksamhet samt för hans kunniga och varma engagemang som preses för vår akademi 1998-2003.Daniel Börtz studerade violin för Charles Barkel och Josef Grünfarb samt komposition, först privat för Hilding Rosenberg och John Fernström samt därefter för Karl-Birger Blomdahl och Ingvar Lidholm vid Musikhögskolan i Stockholm. Kompositionsseminarierna där kom att ge honom avgörande impulser i hans kommande tonsättargärning. Redan tidigt kunde man skönja hans speciella begåvning för de stora musikaliska formerna och hans samhällsengagemang, parat med hans litterära intresse för klassikerna har resulterat i verk som Kafkas ”Josef K” och det brett anlagda oratoriet ”Hans namn var Orestes”.Hans produktion omfattar så gott som alla tänkbara kompositionsformer alltifrån monologer för soloinstrument, sånger, vokalverk, stråkkvartetter och annan kammarmusik till konserter för instrument och orkester.Men i Daniel Börtz ser vi framför allt den store symfonikern och musikdramatikern med ett mycket personligt tonspråk och med en virtuos behandling av orkesterapparaten som gjort honom mycket uppskattad av både musiker och publik, detta tydligt manifesterat bland annat vid tonsättarfestivalen i Konserthuset 1992 tillägnad honom. ”Backanterna” i samarbete med Ingmar Bergman, framförd på Stockholmsoperan, följdes av ”Marie Antoinette”, som spelades på Folkoperan hela 90 gånger och i vår uruppförs 2006 uruppförs ”Svall”, en opera om hedersmord, allt vittnande om en av sin generations mest betydande tonsättare, djupt förankrad i såväl historien som i sin samtid.
Tonsättarpriser ur Christ Johnson Musik Pris Fund
Det mindre tonsättarpriset med en prissumma om 40 000 kr tilldelas:
Victoria Borisova-Ollas
för hennes Symphony No. 1 The Triumph of Heaven (2001).
Victoria Borisova-Ollas uppvisar en övertygande förmåga att skapa ett symfoniskt förlopp och en fin känsla för orkesterns klangmöjligheter.
Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris om 100 000 kr tilldelas postumt:
Monica Zetterlund
som en självklar uppskattning av ett exceptionellt konstnärskap som med samma kraft sträcker sig utanför jazzmusikens område.
Monica Zetterlund är och var en av de centrala gestalterna i svensk jazz och som jazzsångerska hör hon till de stora också mätt med internationella mått.
Monicas mästerskap växte ur henne själv, okonstlat och självklart där hennes ursprung blev en tillgång. Hon visade att det gick att sjunga jazz på svenska; ja rent av på värmländska. Med sitt sound – röst, musikalitet och frasering – har hon skrivit sitt eget kapitel i jazzhistorien.
Stipendium ur Hilding Rosenbergs fond för svensk musikvetenskap om 20 000 kr tilldelas:
Professor Johan Fornäs, Stockholm
för sin klart lysande forskning om musik som mångtydigt fenomen i och mellan människor.
Kungl. Musikaliska Akademiens pedagogpris om 25 000 kr vardera tilldelas:
Musikdirektör Gunnel Trapp, Mora
Gunnel Trapp har utfört ett banbrytande arbete genom att föra sången som pedagogisk/musikalisk företeelse till Mora.I tider när flickors underprivilegierade situation i samhället debat-terats har hon fört pojkarnas talan som underrepresenterat kön inom sångverksamheten. Pojkar, som på Gunnels initiativ sjunger avgiftsfritt och går före kö, sjunger alltifrån klassiskt via musikal och pop till Barbershop. Med Gunnels hjälp kan också pojkar sjunga sig igenom målbrottet.Det kvinnliga perspektivet i historien uppmärksammas också, senast genom en föreställning i anslutning till firandet av andra världskrigets slut, om kvinnors liv och tankar under beredskapstiden. En före-ställning med dramatisering, dans, kör som Gunnel arbetat fram.Förutom sina engagemang lokalt i flick- pojk- och vuxenkörer, där sången ofta kompletteras med dans och spelmans- eller annan musik, är hon omvärldsorienterad och starkt engagerad i internationellt arbete.Musiklärare Ronnie Larsson, Spånga
Ronnie Larsson har på ett framgångsrikt sätt etablerat blockflöjten som ett instrument med bred repertoar inom alltifrån barock- och renässansmusik till pop.
Ronnie har en musikalisk bredd med bland annat två ensembler med irländsk folkmusik.
Han ingår i ”Musikpatrullen” som har musik med förskolegrupper.
Han undervisar sångare till rockband och arbetar också med svensk folkmusik på fiol.
Ronnie betonar ett gehörsmässigt lärande även då han använder noter som inlärningsmetod.Till större musikaluppsättningar har Ronnie skrivit musik, tidigare till ”Trollkarlen från Oz” och nu, i samarbete med danspedagog, växer en föreställning av Shakespeares ”En Midsommarnattsdröm” fram.
Ronnie arbetar även med fortbildning och skriver arrangemang för blockflöjtsensembler.Jacek Czeszynski, Karlstad
Jacek Czeszynski har under flera decennier verkat som entusiasmerande pianopedagog och skapare av Kils Pianodagar.
Inom ramen för denna festival har många framstående unga pianister vid kurser, tävlingar och konserter mött det professionella musiklivets utmaningar och glädje, och tonsättare sporrats till nyskapande undervisningskompositioner för piano.
Göran Lagervalls Musikpris om 25 000 kr tilldelas:
Lektor Gunnar Lindgren, Älvängen
Jazzmusikern och universitetslektorn Gunnar Lindgren, Göteborg har under mer än tre decennier verkat för jazzens och den improviserade musikens plats i högre musikutbildning. Med sitt engagemang, sin konstnärliga erfarenheter och sina rika kunskaper har han inspirerat flera generationer musiker. Färgstarkt har han förmedlat egna erfarenheter av jazzens största musiker och gränslöst har han placerat jazzen mitt i aktuella frågor om miljö, mångfald, kulturhistoria och världsekonomi.

2004 års högtidssammankomst

Utmärkelser utdelade vid Kungl. Musikaliska Akademiens
högtidssammankomst den 29 november 2004Kungl. Musikaliska Akademiens Medaljer för Tonkonstens Främjande tilldelas:
Mezzosopranen, professor Solwig Grippe för hennes långa verksamhet som framgångsrik och uppskattad sångpedagog.
Efter studier vid Musikhögskolan i Stockholm för Dagmar Gustafson etablerade sig Solwig Grippe som konsertsångerska med många solistuppgifter i bland annat Sveriges Radio samt i olika kyrkomusikaliska sammanhang. Hennes gedigna musikaliska bildning gjorde henne också väl skickad att ta sig an mycket av den nyskrivna vokalmusiken.
Men det är framför allt hennes pedagogiska gärning som idag förlänar henne Akademiens utmärkelse. Talrika är de studenter, varav en stor andel mycket framgångsrika, som så varmt talar om sin lärare för hennes pedagogiska skicklighet, hennes tålamod och ständiga uppmuntran av varje students personlighet och särart; allt detta kombinerat med en generell nyfikenhet som lett till en mycket stor repertoar-kännedom.
Det faktum att hon dessutom är en driven pianist gör henne till vad som brukar avses med en komplett lärare, därtill mycket älskad av sina studenter.Violinisten, professor Leo Berlin för hans betydelsefulla insatser för svenskt musikliv under nära ett halvt sekel som solist, kammarmusiker, konsertmästare och pedagog.
Leo Berlin började sin karriär redan i mitten av 1900-talet med studier för den tidens stora inhemska och utländska pedagoger – Broström och Ruthström, Kulenkampf och Temianka. Han etablerade sig snabbt som en av vårt lands främsta solister, även i övriga Europa och i USA. Ett stort antal nya svenska violinkonserter tillägnades honom och uruppfördes av honom, t.ex. av L E Larsson, Lidholm, Bucht, Allgén och Söderlund. Som kammarmusiker var han verksam i 15 år med Stockholmstrion och har med stor framgång samarbetat med pianisten Greta Erikson. Han var under 26 år en legendarisk konsertmästare i Kungl. Filharmoniens Kammarensemble. Dessa erfarenheter har varit vägledande för
hans framgångar som pedagog. Hans professionalism både som konstnär och instrumentalist ger hans profil den klassiskt rena violin-tonen
med klarhet och lyster i en klassisk interpretationshållning till det musikaliska materialet. Det finns en vinnande fräschör och utstrålning kring Leo Berlins personlighet.Hovsångaren, barytonen Ingvar Wixell för en enastående karriär som karismatisk uttolkare av operalitteraturens stora barytonpartier.
Ingvar Wixell studerade (också) för Dagmar Gustafson vid Musikhögskolan i Stockholm och grundlade där sin fenomenala teknik som förenar en naturligt öppen klanglig skönhet med en föredömlig textbehandling.
Efter de första åren på Stockholmsoperan, där han företrädesvis framträdde i de lyriska baryton-rollerna, blev han 1967 knuten till Deutsche Oper i Berlin där han kom att verka som fast medlem av
ensemblen i mer än 30 år. Under dessa år utvecklades stämman åt ett dramatiskt håll som resulterade i minnesvärda rollporträtt av bland annat Rigoletto, Eugen Onegin och en härligt burlesk Falstaff. Ingvar Wixell gästspelade samtidigt framgångsrikt på de stora scenerna världen runt och kommer kanske framför allt att bli ihågkommen av den stora operapubliken för sin tolkning av Puccinis demoniske Scarpia, en roll som kom att etsa sig in i allas minne, gestaltat av en av vår tids och en av vårt lands stora sångare.Tonsättarpriser ur Christ Johnson Musik Pris Fund
Det stora tonsättarpriset med en prissumma om 180 000 kr tilldelas:
Miklós Maros för hans fjärde symfoni.
Miklos Maros är en mycket framträdande och mångsidig profil i det svenska musiklivet. Under en stram symfonisk form och en asketisk yta döljer sig ett oerhört raffinerat tonspråk, viljestarkt och precist
utmejslat till en imponerande arkitektur som bär genom de tre satserna. Orkestreringen med sina knivskarpa relationer mellan ljus och mörker, värme och kyla, lyfter verkets dramatik till det yttersta.Det mindre tonsättarpriset med en prissumma om 60 000 kr tilldelas:
Jesper Nordin för hans saxofonkonsert Sleep now in the fire.
Jesper Nordin har etablerat sig i musiklivet med sina känsloladdade verk. Temperamentsfulla gester i solostämman projiceras ut i orkestern genom en subtil lek av frågor, svar, skuggor, ekon på ett mycket
konstnärligt sätt. Den dramatiska känslan för proportioner och den bärande kraften i verket viker aldrig och lämnar ingen oberörd.Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris om 100 000 kr tilldelas:
Pianisten Bobo Stenson
I ett mångårigt konsekvent musikskapande har Bobo Stenson utvecklat ett unikt och högst personligt sätt att närma sig musiken och sitt instrument och har som tonkonstnär med stark personlighet varit en viktig förebild i svensk improvisationsmusik. Bobo Stenson är en sann improvisatör, uttrycksfull och med ett aldrig sinande musikaliskt flöde. Som sådan är han en av vårt lands internationellt mest respekterade jazzmusiker.Stipendium ur Hilding Rosenbergs fond för svensk musikvetenskap om 20 000 kr tilldelas:
Docent Martin Tegen, Stockholm
för hans betydande forskning om svensk musikhistoria, vilken bidragit till att väsentligt öka kunskapen om verk, gestalter och händelser under skilda epoker.Ingmar Bengtsson-priset om 15 000 kr tilldelas:
Redaktör Carlhåkan Larsén, Malmö
för hans forskningsinsatser inom svensk musikhistoriaKungl. Musikaliska Akademiens pedagogpris om 25 000 kr vardera tilldelas:
Musikpedagog Per-Anders Thim, Brunskog
Musiker, musiklärare Peter Wahlberg, NackaGöran Lagervalls Musikpris om 25 000 kr vardera tilldelas:
Professor Ulla Hellqvist, StockholmFör ytterligare information, kontakta Kim Pettersson,
tfn 08-407 18 02, kim@musakad.se

KMA:s stipendieutdelning år 2004

Försöksverksamhet 2004-2006Måndagen den 29 november på Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst offentliggörs årets mottagare av stipendier för högre musikstudier 2004.
Av de totalt 426 anmälda till stipendieprov har totalt 168 erhållit stipendier mellan 10 000 – 40 000 kr i de lokala proven, som i år utdelats av landets musik- eller operahögskolor till en summa av 2 520 000 kr.
I de nationella prov som ägt rum under september – oktober på Musikaliska Akademien har av 58 nominerade 29 erhållit s.k. tilläggsstipendier mellan 50 000 – 80 000 kr till en summa av
1 344 000 kr. Dessa finns redovisade i årets stipendielista tillsammans med de stipendiater som sökt till de av Akademien anordnade proven i ackompanjemang Freund/Pauli, Boon, Dirigering och Instrumentteknik till en summa av 330 000 kr.
Totalt har av Akademien utdelats 4 194 000 kr i lokala och nationella stipendier 2004.För ytterligare information, kontakta Agneta Lagström Nyberg,
tfn 08-407 18 02, agneta@musakad.se

2003 års högtidssammankomst

Måndagen den 1 december 2003 ägde Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst rum i Musikaliska Akademiens Stora Sal, Nybrokajen 11 i närvaro av Deras Majestäter Konungen och Drottningen. Sammankomsten inleddes med uruppförandet av André Chinis ”Resan till Gotland”, en hyllning till den år 2002 bortgångne tonsättaren och ledamoten Arne Mellnäs. Verket framfördes av en slagverksensemble från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Preses öppnade därefter sammankomsten och erinrade om avlidna ledamöter. Därefter framförde hovsångerskan och ledamoten Anne Sofie von Otter och pianisten och ledamoten Bengt Forsberg ”Sfinxen” ur ”Lydias sånger” av tonsättaren och ledamoten Hans Gefors. Ständige Sekreteraren rapporterade om Akademiens verksamhet under året. Saxofonisten Mats Gustafsson, mottagare av Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris 2003, bjöd på en uppmärksammad improvisation. Efter att H M Konungen delat ut medaljer, priser och belöningar, gav professor Gunnar Bucht en minnesteckning av Hector Berlioz med anledning av 200-årsminnet av tonsättarens födelse. Sammankomsten avslutades med att Anne Sofie von Otter och Bengt Forsberg framförde tonsättarens ”Le Chant des Bretons” och tillsammans med ledamoten och violinisten Nils-Erik Sparf framförde ”Le Roi de Thulé” ur ”La Damnation de Faust”. Vid den efterföljande banketten i Grand Hôtels vinterträdgård fick ledamöter, inbjudna gäster, pristagare, stipendiater och medaljörer lyssna till slagverksensemblen Kroumata som framförde ”Utan titel” av ledamoten och ensemblemedlemmen Anders Loguin och ”Tango” av Leif Karlsson, även han medlem i Kroumata.

Utmärkelser utdelade av H.M. Konungen vid Kungl. Musikaliska Akademiens högtidssammankomst den 1 december 2003:

Kungl. Musikaliska Akademiens medaljer för Tonkonstens Främjande tilldelades:

Hovsångerskan Hjördis Schymberg tilldelas Kungl. Musikaliska Akademiens medalj För Tonkonstens Främjande för sin stora gestaltningsförmåga inom opera-, oratorie-, och romansrepertoaren. Hennes rikt facetterade konstnärskap har spänt över hela skalan av roller inom hennes röstfack och hennes ”silvriga” koloratur gav henne smeknamnet ”Silversångerskan”. Hon blev bl.a. en beundrad interpret av den tidens nykomponerade musik som t.ex. Hjärtats Sånger av Gunnar de Frumerie. Den roll som kanske kommit att betyda mest i hennes karriär är Violetta i Verdis La Traviata. Efter sin pensionering har Hjördis Schymberg verkat som pedagog samt gästspelat i olika operaproduktioner. Hennes motto är och har alltid varit: Ansvaret för publiken är viktigt!Professor emeritus Folke Abenius tilldelas Kungl. Musikaliska Akademiens medalj För Tonkonstens Främjande för sina långa och ovärderliga insatser för operakonsten som regissör, teaterchef, översättare och pedagog.
Det som kännetecknar Folke Abenius regikonst är kanske framför allt den känsliga personinstruktionen, förmågan att locka fram det bästa hos en sångare, en ovärderlig egenskap när han som professor i musikdramatisk gestaltning på Operahögskolan i Stockholm inspirerat unga sångare och delat med sig av sin långa erfarenhet. Respekten för verket, sprungen ur en djup kärlek till och kunskap om partituret har alltid väglett honom, också då han hittat nya och mer okonventionella läsarter av klassiska operor. Hans positiva livssyn, en frustande, nästan pojkaktig musikaptit kombinerad med en underfundig och mycket personlig humor gör honom i högsta grad till en sångarnas regissör.Jazzmusiker Arne Domnérus tilldelas Kungl. Musikaliska Akademiens medalj För Tonkonstens Främjande.
Arne Domnerus är en av de få inom svenskt musikliv som kan göra anspråk på epitetet legend under sin livstid.
Med en karriär som sträcker sig över 60 år tillbaka och som fortfarande pågår har Arne Domnérus varit en centralfigur i den svenska jazzen i mer än ett halvsekel. Han har varit med om att föra jazzen från danspalatset och Folkparken in i konserthus och kyrka och samtidigt givit denna i högsta grad internationella genre en förankring i det genuint svenska, i visa och folkton. Efter att ha medverkat i orkestrar som Thore Ehrlings, Parisorkestern och Radiobandet, har Arne Domnérus tagit initiativ till och lett några av svensk jazz mest livskraftiga och betydelsefulla ensembler under 1900-talet, som det s.k. Nalenbandet på 50-talet och Sveriges Radios Radiojazzgrupp från mitten av 60-talet. Men det är kanske ändå det personliga och speciella soundet i såväl altsax som klarinett som framstår som det viktigaste och mest bestående i hans musikaliska gärning.

Tonsättarpriser ur Christ Johnson Musik Pris Fund

Det stora tonsättarpriset med en prissumma om 180 000 kr tilldelades:
Hans Gefors, för verket Njutningen.Det mindre tonsättarpriset med en prissumma om 60 000 kr tilldelades:
Mats Larsson Gothe, för hans Violinkonsert.

Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris om 100 000 kr tilldelades:

Saxofonisten Mats Gustafsson, Gustavsberg.

Stipendium ur Hilding Rosenbergs fond för svensk musikvetenskap om 20 000 kr tilldelas:

Dr. phil. Signe Rotter-Broman, Kiel

Kungl. Musikaliska Akademiens pedagogpris om 25 000 kr vardera tilldelas:

Kyrkomusiker aem>Olle Långström, Fagersta
Musiker, musiklärare Ewan Svensson, Falkenberg

Göran Lagervalls Musikpris om 25 000 kr vardera tilldelas:

Pianopedagog Kjell Edstrand, Malmö

Kungl. Musikaliska Akademiens stipendier 2003

Genom provspelningar inför olika jurys har i år 91 unga musikbegåvningar från hela Sverige tilldelats stipendier för sammanlagt 3 730 000kr.
Stipendiemedlen kommer från donationer och testamenten som Akademien erhållit alltsedan sin tillkomst 1771. Stipendielista finns att rekvirera från Agneta Lagström Nyberg, 08-407 18 10.
För ytterligare upplysningar, kontakta Kim Pettersson,
tfn 08-407 18 02. Fotograf © Christoffer Bergström.
För att se ytterligare bilder från högtidssammankomsten, se Bildgalleri.

2002 års högtidssammankomst

Högtidssammankomsten den 25 november 2002 ägde rum i närvaro av H.K.H. Prinsessan Lilian och kulturminister Marita Ulvskog. Sammankomsten inleddes med ett uruppförande ”Intrada” av den nyligen bortgångne tonsättaren Arne Mellnäs. Detta var ett nytt inslag i högtidssammankomsten där föregående års vinnare av det stora Christ Johnson-priset får i uppdrag att komponera en öppningsmusik till nästkommande högtidssammankomst. ”Intrada” framfördes av en brassensemble från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm under ledning av tubaisten Michael Lind. Preses öppnade därefter sammankomsten och erinrade om avlidna ledamöter. Därefter spelade Uppsala Kammarsolister ”L´ancre” för stråkkvartett av årets vinnare av det stora Christ Johnson-priset, André Chini. Ständige Sekreteraren rapporterade därefter om Akademiens verksamhet under året. Kontrabasisten Palle Danielsson, vinnare av Akademiens Jazzpris, spelade sitt eget verk ”Mars”. Efter att H.K.H. Prinsessan Lilian delat ut medaljer, priser och belöningar, föreläste professor Hans Åstrand om 100-årsjubilaren Sten Broman. Föreläsningen föregicks av två satser ur Bromans ”Duo” op. 16 för violin och viola, som spelades av violinisten Peter Magnusson och altviolinisten Susanne Magnusson. Sammankomsten avslutades med första satsen, allegro moderato, ur Antonín Dvořáks stråksextett A-dur op. 48. Vid den traditionella banketten i Grand Hôtels vinterträdgård kunde ledamöter, inbjudna gäster, pristagare och medaljörer lyssna till Karin Abrahamsson och Johanna Bölja från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som kulade ”Vallåtar från Gammelboning” i arrangemang av fiolspelmannen Sven Ahlbäck. Nyinvalde ledamoten Thorleif Thedéen, violoncell, och pianisten Roland Pöntinen spelade andra satsen ur Rachmaninovs sonat för violoncell och piano.

Vid högtidssammankomsten den 25 november 2002 mottog flera förtjänta personer priser och utmärkelser ur H.K.H. Prinsessan Lilians hand.

Medaljen för Tonkonstens Främjande utdelades till mezzosopranen, hovsångerskan Anne Sofie von Otter, professor och violinisten Endre Wolf och musikskribenten Anders Jansson.

Anne Sofie von Otter är en av Sveriges mest framgångsrika och älskade sångerskor i kraft av sin starka musikaliska och konstnärliga integritet. Hennes repertoar är osedvanligt bred. Den sträcker sig från tidig barockmusik till samtida musik inklusive ”gränsöverskridande” utflykter till populärmusikaliska och folkliga genrer. Hennes stora nyfikenhet driver henne ständigt på jakt efter intressant och ovanlig musik samtidigt som hon gärna och ofta presenterar svensk musik för den internationella publiken. Tack vare sin fantasi och nyskapande röstbehandling förmår hon förnya och utmana traditionell sångkonst. Hennes artisteri kännetecknas av en självklar utstrålning, humor och värme och en stark emotionell laddning. Med sin textmedvetenhet och lysande språkkänsla parat med en enastående musikalitet blir hennes framträdande, vare sig det gäller opera, orkesterkonserter eller romansaftnar, till utomordentligt engagerande upplevelser.Endre Wolf har gjort en lång och ovärderlig insats som artist och pedagog i svenskt och internationellt musikliv. Med sitt ungerska ursprung kunde Endre Wolf befrukta det svenska musiklivet med en hälsosam dos av centraleuropeisk tradition. Han har dock aldrig stannat vid traditionen: nyfikenheten har drivit honom att ständigt utforska det nya, vare sig det gällt den nya musiken eller nya sätt att närma sig Bach. Till Sverige kom han för tjänsten som konsertmästare i Göteborgsorkestern, men snart blev han en av de allra flitigaste solisterna med landets alla orkestrar i den stora repertoaren av violinkonserter. Med sitt spel, präglat av en nobel, sångbar uttrycksfullhet, kom han att ge avgörande musikupplevelser till generationer av konsertbesökare. Endre Wolf ingick redan från starten i lärarkretsen vid dåvarande Sveriges Radios Musikskola på Edsbergs Slott. Oräkneliga är de violinister som där fått ta del av hans djupa inblickar i violinspelets och interpretationens hemligheter. Han är en av de stora violinisterna och pedagogerna i sin generation.Anders Janssons intresse för orkester- och kammarmusik har genomsyrat hans verksamhet i svenskt musikliv, där han gjort stora och viktiga insatser. Anders Jansson har innehaft ledande befattningar som programdirektör vid Rikskonserter, planerings- och orkesterchef vid Stockholmsfilharmonikerna och chef för Regionmusiken fram till 1987, då denna organisation avvecklades. Sista året var han även chef för Rikskonserter. På grund av sin stora organisatoriska erfarenhet har han ofta anlitats som utredare inom det kommunala och regionala musiklivet.
Bland en rad styrelseuppdrag inom musiklivet, som anförtrotts Anders Jansson, kan nämnas posterna som vice ordförande i Stockholms Körförbund och Svenska Musikrådet. Sedan 1966 är han ordförande i MAIS (Musikarrangörer i samverkan). En mycket betydelsefull insats gör han inom Riksförbundet Sveriges Kammarmusikarrangörer, där han är ordförande och drivande kraft sedan 1986. Som redaktör för förbundets tidning Kammarmusik-Nytt har Anders Jansson själv skrivit ett stort antal betydelsefulla artiklar både i musikvetenskapliga, musikorganisatoriska och, inte minst, musikpolitiska ämnen.

Christ Johnson-prisen

De två tonsättarprisen ur Christ Johnson Musik Pris Fund, det stora och lilla, är landet främsta belöningar för tonsättare. De utdelas årligen vid Akademiens högtidsdag. Det stora priset om 180 000 kronor ges till ett orkesterverk komponerat under senare år av hög konstnärlig halt, efter förslag från en särskild priskommitté. Verket skall även kunna vara en solokonsert eller kunna innehålla vokala och/eller elektroakustiska inslag. Det lilla priset på 60 000 kronor skall ges till en yngre löftesrik tonsättare (icke studerande) för en komposition som motsvarar kriterierna för det stora priset.Vid högtidssammankomsten mottog André Chini det stora tonsättarpriset ur fonden för pianokonserten ”L´Indien” Juryns motivering var: André Chini har en egen profil i svenskt musikliv som präglas av spiritualitet och energi. Hans rörliga intellekt framkallar en stark personlig och kompromisslös musik. I ”L´Indien” skapar han en komplex och fantasifull orkestersats i vilken den virtuosa pianostämman integreras på ett fullödigt sätt. Det tjugofem minuter långa verket kännetecknas av en okuvlig kraft och energi.Det lilla tonsättarpriset ur Christ Johnsonfonden tilldelades Fredrik Hedelin för orkesterverket ”Tecken”. Juryns motivering löd: Med ett sällsynt allvar och med djup kunskap om de kompositionstekniska medlen uppvisar Fredrik Hedelin stor mognad i sitt komponerande. ”Tecken” besitter en sällsynt originalitet i sin koloristiska fantasi och sin levande och oförutsägbara form.

Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris

Vid högtidssammankomsten utdelades för andra gången Akademiens jazzpris. Årets pristagare blev kontrabasisten Palle Danielsson som mottog 100 000 kronor med motiveringen: stor tonal värme och obändig musikalisk urkraft kombinerat med ett blixtsnabbt gehör och en matematisk uppfinningsrikedom, har gjort Palle Danielsson till en basist i världsformat. En jazzmusiker med rötter i såväl den svenska folkmusikens mylla som i den afrikanska och indiska musikens rytmiska och tonala rikedom. Palle Danielsson är sedan 70-talet en inspiration och förebild för en hel generation basister.

Ingmar Bengtsson-priset

Ingmar Bengtssonpriset till minne av framlidne professor och musikforskaren Ingmar Bengtsson, utdelas sedan 1992 vartannat år vid Akademiens högtidssammankomst för en framstående musikvetenskaplig forskningsinsats på förslag av Akademiens musikvetenskapliga nämnd.2002 års Ingmar Bengtssonpris om 25 000 kronor tilldelades tonsättaren, docenten Lennart Hedwall för hans många vägande bidrag till svensk musikhistoria som forskare och skriftställare, alltifrån studier av regioner som Värmland och genrer som den svenska symfonin till inträngande tonsättarporträtt av främst Alfvén och Geijer. Hans insatser som musikforskare berikas av hans mångsidiga övriga verksamhet som tonsättare, dirigent och pianist.

Kungl. Musikaliska Akademiens pedagogpriser

Dessa priser utdelas vid Akademiens högtidssammankomst för betydelsefulla insatser inom det musikpedagogiska området och med särskild hänsyn tagen till utveckling och förnyelse av såväl den obligatoriska som den frivilliga musikundervisningen bland barn och ungdom.Årets priser om vardera 25 000 kronor gick till konstnärlige magistern Henryk Nowakowski, Boden, och musikdirektören Göran Swedrup, Stockholm.Henryk Nowakowski har under sin tid i Boden, parallellt med sin musikaliska gärning, på ett föredömligt sätt arbetat med den sociala kompetensen bland sina ensembleelever. Han har en förmåga att fängsla elever i alla åldrar vilket resulterat i stor framgång oavsett ålder och kunskapsnivå. Att som pedagog inte bara sprida kunskap utan också ansvar för sin egen kompetensutveckling har Henryk Nowakowski prioriterat genom att vid sidan av sin tjänst genomgå en mängd akademiska kurser på Musikhögskolan i Piteå.Under Göran Swedrups långa tid som pedagog har hans intresse för teoribildningar och tankar kring musik upptagit en viktig del av hans pedagogiska gärning, dock har den praktiska tillämpningen på fältet stått i fokus. Han har genom åren inspirerat både kollegor och elever till genre- och gränsöverskridande musikaliska projekt. Göran Swedrup har också producerat en rad skrifter och läromedel som fått stor spridning över landet.

Göran Lagervalls Musikpris

Priset utdelas årligen vid Akademiens högtidssammankomst av Göran Lagervalls stiftelse till lärare vid någon av landets musikhögskolor för betydelsefulla pedagogiska insatser. Musikhögskolornas rektorskonvent föreslår prismottagare till Akademiens styrelse.2002 års pris tilldelades adjunkten Jan Inge Hall, verksam vid Musikhögskolan i Örebro som lärare i trombon och kammarmusik. Han undervisar dessutom i dirigering, metodik och brukspiano samt arbetar som tonsättare, arrangör och läromedelsförfattare. Genom sin plats som ledamot i institutionsnämnden under ett flertal år har han tagit aktiv del i utvecklingen av musikhögskolans olika utbildningar. Hans konstnärliga och pedagogiska kompetens är omvittnat mycket god och är en kreativ och inspirerande lärare och kollega.

Kungl. Musikaliska Akademiens stipendier 2002

Genom provspelningar inför olika jurys har i år 87 unga musikbegåvningar från hela Sverige tilldelats stipendier för sammanlagt 3 550 000 kr.
Stipendiemedlen kommer från donationer och testamenten som Akademien erhållit alltsedan sin tillkomst 1771.
För ytterligare upplysningar, kontakta Kim Pettersson,
tfn 08-407 18 02. För att se ytterligare bilder från högtidssammankomsten, se Bildgalleri.