Kungl. Musikaliska Akademien stiftades 1771. I dess första stadgar, egenhändigt undertecknade av Gustaf III, preciseras Akademiens uppgifter till att bl.a. främja "hvad till Musicaliske Vetenskapen hörer, så väl Composition som Execution", vidare till att besörja "at nya musicaliska Arbeten och Poëmer blifva författade och granskade", liksom även att "af svensk infödd Ungdom … utsöka tjenlige ämnen, hvilka på hennes [akademiens] egen bekostnad komma att undervisas i Composition, Sång och uppå Musicaliska Instrumenter, var och en efter sin böjelse."
Dessa mål har Akademien under drygt tvåhundra år förvaltat i ett ständigt föränderligt musikliv. Akademiens roll har varit central i det svenska musiklivet, från den första tidens krets av hovnära musiker och "Musique-kännare", till den centrala myndighet på musikområdet som den så småningom kom att utvecklas till omkring tiden för det förra sekelskiftet. Nu med ansvar bl.a. för ett eget utbyggt konservatorium – landets enda, Musikaliska akademiens bibliotek och så småningom Musikmuseet.
Under 1960- och 70-talen inleddes vid Akademien en process med syfte att frigöra den från dess sekelgamla myndighetsfunktioner i riktning mot rollen som fri och oberoende akademi. Den högre musikutbildningen fördes 1971 över till Musikhögskolan i Stockholm och 1981 bildades Statens musiksamlingar som övertog Musikmuseets och Musikaliska akademiens bibliotek (numera Statens Musikbibliotek).
Idag verkar Akademien genom en mångfasetterad verksamhet. Denna innefattar insatser på det konstnärliga, musikvetenskapliga, musikpedagogiska och kulturpolitiska området liksom även publikationsverksamhet, utdelande av priser och stipendier samt förvaltning av skilda fonder inrättade för att i olika avseenden gynna för musiklivet. Ett exempel på det senare är Stiftelsen Stråkinstrumentfonden med uppgift att långsiktigt ställa ett drygt åttiotal förstklassiga stråkinstrument, som den förfogar över, till framstående svenska musikers disposition. Akademien bedriver också på skilda områden en kontinuerlig projektverksamhet ofta med internationell räckvidd.
Arbetet inom Akademien baseras, förutom på styrelse och kansli, på ett antal nämnder och råd samt insatser av enskilda ledamöter. Till samtliga större priser och till all stipendieverksamhet är vidare knutna särskilda priskommittéer respektive ett stort antal skilda juryer.
Akademien in plenum - sammankomsten - samlas under året vid fem ordinarie sammankomster, vid vilka bland annat inval av nya ledamöter och val av presidium och styrelse äger rum.
Akademien har idag ca 175 svenska ledamöter, valda från skilda delar av musiklivet, samt ca 65 utländska ledamöter, valda bland samtidens stora musikpersonligheter.
Akademien företräds av sin styrelse, dess preses och två vice presides. Ständige Sekreteraren är ansvarig för verksamhet och kansli.
Akademien har sina vackra lokaler i f.d. Utrikesministerhotellet vid Blaiseholmstorg i Stockholm, en kulturskyddad byggnad från mitten av 1600-talet.
Fotograf: © Per Adolphson
